Om Tomas Hellén

Journalisten och forskaren Tomas Hellén (1964–1998) var en av Hufvudstadsbladets ledande och mest inflytelserika profiler. Under sina cirka tio år vid Hufvudstadsbladet visade han prov på både nyhetsnäsa och en analytisk förmåga, som efter hand alltmera togs i anspråk för tidningens ledare. Hade han fått leva längre hade karriären med största sannolikhet fört honom till posten som chefredaktör för Hufvudstadsbladet.

Fotografi på Tomas Hellen i en cabriolet, och bilmekaniker som reparerar bilen på en bensinmack.

Under ett drygt decennium var Hellén en journalist och ledarskribent som i Hufvudstadsbladet tolkade utvecklingen extra träffsäkert. I hans texter kombinerades en inblick baserad på akademisk forskning med ett personligt anslag. Hans inlägg i samhällsdebatten under flera av det moderna Finlands formativa år var inflytelserika. På många samhällsområden, som ekonomisk politik, försvarspolitik, finansmarknaden eller EU och Finlands integration, var hans analyser banbrytande och hade stort inflytande på den offentliga debatten. 

Helléns bidrag till vår närhistoria är värt att lyftas upp, inte minst som en påminnelse om den diskussion om den ekonomiska krisen och EU-medlemskapet som pågick i Finland på 80- och 90-talen. Många av de texter han skrev är fortfarande mycket relevanta för oss finlandssvenskar, men finns inte tillgängliga i dag.

Att skriva ledare för sakens skull var inte hans melodi, utan de skulle ha ett väl underbyggt innehåll och ett budskap. När svenska försvarsmaktens överbefälhavare hösten 1996 besökte Finland uttryckte han lite irriterad önskemålet att få träffa den journalist på Hufvudstadsbladet som bättre än han tycktes veta hur Sveriges försvar borde skötas. Hellén hade, långt innan svenska medier upptäckt sakförhållandet, påtalat att det svenska försvaret höll på att nedmonteras.

Hellén hann vid sidan av sin journalistbana också dokumentera sig inom det akademiska. Under ett års tjänstledighet skrev han sin doktorsavhandling i Berlin och försvarade den 1996 i Vasa. Opponenten gav sig med slutkommentaren »touché« inför disputanden. Avhandlingen Shaking Hands with the Past. The Origin of the Political Right in Europe fick högsta betyg. Hans forskning om högerns återkomst i Östeuropa var banbrytande och han hade förmodligen varit en av de ledande experterna på dagens, ur demokratisk synvinkel, problematiska utveckling, inte bara i Ungern.

Någon månad före sin bortgång medverkade han i en bok som utgavs av förlaget Edward Elgar. Handbook of Political Change in Eastern Europe utkom för hans del postumt. Två år senare samlade Per Mickwitz, Carl-Gustav Lindén och Sten Berglund ett urval hans ledare och kolumner som utgavs i SFV:s skriftserie, med titeln  Åsikter och insikter (2000). Även om dagsjournalistik snabbt föråldras utgör boken en bestående dokumentation av 1900-talets sista omvälvande decennium.

Förutom att Hellén uppskattades stort av kollegor och läsare belönades han av Ekonomiska Samfundet 1992 och Hugo Bergroth-priset 1997 för sitt smidiga och korrekta språkbruk i artiklar om ekonomi i Hufvudstadsbladet.

Fakta om Tomas Hellén

1964: – Tomas  Hellén föddes i Helsingfors den 10 oktober 1964

1988: – Politices  magister, Helsingfors Universitet den 25.5.1988, med avhandlingen ”Den maritima tävlan mellan Sovjetunionen och USA i de nordliga havsområdena och dess påverkan på nordisk säkerhet: med tyngdpunkt på 1970- och 80-talen”.

– Tomas Hellén började arbeta på Hufvudstadsbladet som ekonomireporter.

– Tomas Hellén grundade förlaget Ai-Ai tillsammans med Peter Mickwitz och Mikael Kokkola och senare samma år tidskriften Ai-Ai tillsammans med de två nyss nämnda samt Mikael Björnberg.

1989: – Politices licentiat, Helsingfors Universitet den 25.10.1989, med avhandlingen ”Nordisk säkerhet som kollektiv nyttighet : den nordiska balansen i teoretisk perspektiv”.

– På sommaren publiceras den första ledarartikeln skriven av Tomas Hellén i Hufvudstadsbladet.

1993: – Tomas Hellén fick Ekonomiska samfundets ekonomipris för 1992

1996: – Politices doktor, Åbo akademi, med avhandlingen ”Shaking hands with the past : origins of the political right in Central Europe”, för vilken han erhöll högsta vitsordet laudatur.

1997: – Tomas Hellén fick Hugo Bergroth-sällskapets stora språkpris

1998: – Tomas avled den 26.3.1998

Vetenskapliga publikationer skrivna av Tomas Hellén

Sten Berglund och Tomas Hellén (red.) 1992. Val och vägval: en studie i demokratins villkor, Esbo, Schildts.

Hellén, Tomas, 1994. Vad kan göras åt arbetslösheten? Rapport från Nordiska rådets sysselsättningskonferens i Lyngby den 11-12 april 1994, Nord 1994:17, København, Nordiska ministerrådet. [länk]

Hellén, Tomas 1996. Shaking hands with the past: origins of the political right in Central Europe, Helsinki, Finnish Society of Sciences and Letters. [länk]

Berglund Sten, Hellén Tomas & Frank Aarebrot 1998. “Foundations of Change” in Berglund, Sten, Hellén Tomas & Frank H. Aarebrot (ed.) 1998. The handbook of political change in Eastern Europe, Cheltenham, Edward Elgar, 1-12. [länk]

Hellén Tomas, Berglund Sten, & Frank Aarebrot 1998. “The Challenge of History in Eastern Europe” in Berglund, Sten, Hellén Tomas & Frank H. Aarebrot (ed.) 1998. The handbook of political change in Eastern Europe, Cheltenham, Edward Elgar, 13-54. [länk]

Hellén Tomas, Berglund Sten, & Frank Aarebrot 1998. “From transition to consolidation” in Berglund, Sten, Hellén Tomas & Frank H. Aarebrot (ed.) 1998. The handbook of political change in Eastern Europe, Cheltenham, Edward Elgar, 365-377. [länk]

Texter om Tomas

Tomas Hellén, en unik journalist, av Erik Wahlström i HBL 1998)

Sten Berglunds text om Tomas Hellén i SFV-kalendern 1998

Tio år efter Tomas, kolumn av Richard Brander skriven i mars 2008.